Sven & Kari Rosvall
Home - Contact Info
· Start
· Sven Rosvall
· Kari Rosvall
· The Rosvalls
  · Our House
  · Holidays
  · Model Railways
  · Texts on Irland
    · Intryck från Irland
    · Ireland for Beginners
    · Tips för Irlandssemestrar
    · Map of Ireland
  · Contact Info

Intryck från Irland

Väder

Det finns mycket väder på Irland. Fruktansvärt mycket. Man är förvånad över att det finns väderprognoser i Sverige för fem dagar frammåt. Här stämmer morgondagens prognos sämre än den svenska långtidsprognosen. En standardprognos lyder "Växlande vindar, regnskurar och lite sol!" Och den stämmer rätt ofta.

Vindarna är normalt ganska hårda och kommer oftast från Atlanten. Det gör att molnen drar förbi väldigt fort. Om man ser ett oväder i horisonten så är det bäst att söka skydd direkt. Vi är vana vid att kunna vänta någon timma. Det ligger mycket i rådet vi fick innan vi åkte att "Om det börjar regna så går ni in på en pub och när ni är klara har det slutat regna!"

Dublin har en ganska smutsig atmosfär. Men tack vare att det blåser så mycket så märks inte föroreningarna så mycket. Ett högtryck kan lägga ett lock på avgaserna och göra luften tung att andas.

Natur

Irland kallas för den gröna ön och gör verkligen skäl för det namnet. Det växer överallt och på varandra. Murgröna är ett ogräs som kväver buskar och träd. Blomma-för-dagen är ett annat ogräs. Det märks på naturen att det regnar mycket och att det är milt väder. Det växer så det knakar. Rhododendronbuskar behöver inte mycket omvårdnad för att växa och betraktas ibland som ett ogräs.

Vintrarna är inte särskilt hårda och höstlöven sitter kvar långt in i november. Höstblommor kan avlösas av vårblommor en mild vinter.

The Celtic Tiger

Det går mycket bra för Irland just nu. Under många år har man legat i bakvattnet av Europa och inte synts så mycket. Man har haft en arbetslöshet på 30% och många har emigrerat. De senaste åren har man lockat med skattelättnader för företag som etablerar sej i Irland. EU har också bidragit till uppsvinget. Staten har också satsat mycket på utbildning och infrastruktur för IT. Numera är arbetslösheten 7% och i Dublin-trakten är den praktiskt taget borta. Man ser ofta små skyltar i butiksfönstren om att man söker folk.

Trafik

Det märks på vägarna att Irland är på väg uppåt. Det finns massor med nya bilar och vägarna hinner inte byggas ut i samma takt. I Dublins centrum är det omöjligt att bygga större vägar på grund av alla hus. Utanför går det bra så flera nya breda fina vägar hjälper till att mata på trafiken mot kaoset i centrum. Men i allt kaos så verkar trafiken flyta på. Man kommer faktiskt fram så småningom. Och folk tar det lugnt och släpper fram varandra där det behövs.

Det är inte svårt att cykla i rusningstrafiken, bara det blir trafikstockning. Bilisterna vet då att de blir ifattkörda av cyklarna och vågar inte vara elaka. Dock kan det vara besvärligt i vissa områden där folk parkerar sina bilar på gatan (eller halvvägs upp på trottoaren) och gör vägen så smal att det precis är tillräckligt för två bilar att mötas. Då blir det besvärligt när det kommer en buss eller lastbil.

När det inte är rusningstrafik blir det något helt annat. Ingen hänsyn till cyklister eftersom de inte kan hämnas och full fart för att utnyttja den nya fina bilen.

Småvägar utanför städerna kan vara riktigt eländiga. Fullt med potthål och lera som har spolats upp på vägen av regnen. Det finns sällan diken utmed vägarna för att hålla regn-vattnet borta. Det kan bli riktigt häftiga pölar ibland.

Irländare har ett avslappnat förhållande till regelverk. Hastighetsbegränsningar finns bara som skyltar. Man parkerar överallt, fast lite försöker man tänka sej för. Man parkerar inte på en busshållplats om man ser en ledig parkeringsplats i närheten. (Närheten brukar här vara max 50 meter.) Rött ljus stannar man bara för om det inte kommer någon korsande trafik. Stopplinjer hinner man aldrig stanna vid, och sen vill man ju tränga sej fram så man ser lite också, och kanske skapa en lucka i bilkön framför när det kommer någon som hellre stannar än väjer för en kofångare.

Dublins myndigheter ser allvaret i trafikproblemen och försöker införa åtgärder. Polisen har fått utökade befogenheter att forsla bort bilar som har parkerat illa och man har börjat använda hjul-lås för att straffa felparkerare.

En taxichaufför berättade att en bilist hade parkerat på en speciell taxi-parkering. Chauffören försökte tala om att hon inte fick parkera där och att hennes bill kunde få ett hjul-lås eller bli bortforslad bad damen honom att hålla uppsikt ifall det kom en polis och tala om att hon snart skulle komma tillbaka.

En annan gång råkade han ut för en bilist som dubbelparkerade lite dumt och stängde in honom. Damen tyckte inte att det var så farligt, hon skulle ju bara handla några minuter. Chauffören såg en polis och bad denne att göra något. Polisen såg allvaret i situationen och gick från affär till affär och frågade försynt om damen som dubbelparkerat fanns här och möjligen kunde skynda på sitt ärende.

Bostäder

Irländska hus är dragiga. Det är något av en naturlag. Om man för en gångs skull lyckas bygga ett hus med modern teknik och tätar fönstren och använder dubbla glas så sätter man in ventiler i väggarna för att det ska bli dragigt igen. Officiellt heter det att ventilerna ska vädra ut avgaser från gas-värmningen.

Golven blir väldigt kalla i draget och därför har man gärna heltäckningsmattor i bostäderna. Heltäckningsmattor används över allt, även i kök och badrum. Ett annat sätt att värma fötterna är att använda skor även inomhus. Det kan alltså bli ganska smutsigt på de fina heltäckningsmattorna. Och eftersom det är smutsigt på mattorna så är det helt naturligt att ha skorna på när man kommer in, även vid besök hos varandra. Det är till och med lite pinsamt om en gäst börjar ta av sej skorna vid entrén. Man kan tycka att det skulle vara stor risk för mögel och allergier med de här smutsiga mattorna. Men tack vare att husen är så dragiga så får aldrig möglet fäste i mattorna.

En öppen spis betraktas som något riktigt genuint och mysigt. Helst ska brasan vara eldad med kol eller torv. Särskilt uppskattat är det vid kalla regniga kvällar. Då smyger man upp i soffan framför brasan och myser. En egenhet med öppna spisar är i Irland är att man inte har uppfunnit spjäll. Den mesta värmen går alltså rakt ut. Dessutom kommer det mera kalldrag från skorstenen ifall man inte eldar. För att slippa böket med kol och drag så har många installerat alternativa spisar. Fast de ska fortfarande se ut som en genuin kol-spis. De kan vara gas- eller el-drivna. Mycket smidigt, bara slå på en knapp och vips har man sin värme. Men det kostar naturligtvis lite mera.

Centralvärme är inte någon självklarhet men de alla moderna hus har det och många gamla hus har byggts om. Fast effekten är inte alltid den man önskar. Kalla och blåsiga dagar räcker inte värmen till. Och inte blir det bättre av att elementen inte sitter i närheten av fönstren utan i andra änden av rummet. "Man kan ju inte ha elementen under fönstren! Då blir ju elementet nerkylt av draget från fönstret!"

Vattenkranar som blandar varm- och kallvatten är tabu. "De kan ju smitta varandra!" heter det. Istället har man två kranar, en på varje sida av handfatet. I köket kan man hitta något som ser ut som en blandare, men om man tittar noga så ser man två hål längst ut på vattenledningen, ett för varmvatten och ett för kallvatten.

En förklaring till att man inte har moderna blandare kan vara att vattentrycket är lågt. Ledningarna till husen är ganska tunna och husen får bara ha två direkta kranar. En ena kranen brukar sitta i köket och den andra fyller på en vattentank på vinden som i sin tur förser alla andra kranar, toaletter och dusch. Den här tanken kan tömmas om man använder för mycket vatten, t.ex. om för många personer duschar efter varandra.

Irländare vill äga sitt boende. En av anledningarna är historisk. Man vill inte vara beroende av en hyresvärd som kan vräka sin gäst hur som helst. Man har haft mycket dåliga erfarenheter av detta med engelska värdar på 1800-talet. En annan anledning är att pensionerna är riktigt usla. Istället köper man sitt hus tidigt och betalar av lånen tills man pensioneras och sen kan man bo billigt och kan klara sej på sin usla pension. Ett stort hus är också bra till att rymma alla barnen och när barnen är utflugna kan man tjäna en slant på de öde rummen genom att hyra ut till studenter eller inrätta ett Bed&Breakfast.

För att visa att man äger sitt eget hus så ska man ju ha sin egen dörr. I äldre hus har dörrarna renoverats några gånger och ofta fått en personlig ton och man ser sällan två likadana dörrar bredvid varandra. Man vill ha sitt eget hus och egen dörr i markplanet. Därför är det populärt med rad- och parhus, gärna i 2, 3 eller till och med 4 plan. Hela huset i ett plan har inte så många råd med och har man det så kan man lika gärna bygga på ett plan till när man ändå håller på. Små hus i flera plan har små smala trappor. De här trapporna är något man förknippar med engelska (och irländska) bostäder. De är så vanliga att man till och med bygger lägenheter i etage för att få in en liten trappa. Dessa lägenheter har naturligtvis en loftgång så att man kan ha en egen dörr som man kan måla om.

Umgänge

Man umgås inte så mycket i hemmen. (Se ovan.) Istället träffas man på puben. Och eftersom det finns så många pubar är det väldigt lätt att hitta någon pub som passar både i läge och i stil. Eftersom man träffas på pubbarna så behöver man inte ha stora bostäder för att ta emot gäster. Eftersom man inte kan ta emot gäster så måste man gå till pubben vilket gör att det finns många pubar.

Mat

Maten är billigare än i Sverige och generellt bättre. Ett exempel är grönsaker. Ett annat är köttfärs. När man ber om köttfärs frågar slaktaren vilken bit man vill ha mald. Inget slaktrens här inte. Det gör det svårt att få bra köttbullar eftersom köttfärsen inte innehåller så mycket fett.

Småbutiker för olika varor lever kvar. Det finns småbutiker för slaktare, grönsakshandlare osv. Det gör att dessa handlare är mycket måna om sina varor och verkligen blir specialister. Småbutiker får också en ganska nära kontakt med sina kunder.

Man saknar vissa svenska varor som kaviar, fil och riktig ost, sådan där med hål i. Det finns mild naturell yoghurt som får fungera som ersättning för filen. Ost finns, men nästan bara cheddar, massor av olika cheddartyper. Alla dessa cheddar-ostar säljs i fyrkantiga plastförpackningar. Lyckligtvis finns det en och annan sort som smakar lite grand och de får duga som surrogat för "riktig" ost. Cheddar-ostarna går att använda i matlagning, men man ska vara försiktig med att täcka en gratäng med cheddar-ost. De flesta sorterna gulnar inte utan bildar ett hårt och segt täcke ovanpå gratängen.

Språk

Iriska lever kvar som ett officiellt språk även om inte så många talar det. Det lever kvar i små fickor på västkusten. Det kan bli ganska förvirrat för utlänningar som ser iriska ortsnamn på vägskyltarna. Det är svårt att lista ut hur det ska uttalas.

Dock försöker man puffa för språket med en egen TV-kanal och tidningar på iriska.

Iriskan får också sin officiella status genom att myndighetsfunktioner har iriska namn. Polis heter Garda och premiärminister heter Taoiseach.

Hundar

Ett tecken på att irländarna är ett gammalt lantligt folk är att man gärna har hund, även i stan. Helst ska det då vara en ras som använts i fårskötsel, vi har inte sett mer än några få schäfrar. Och enligt gammal sed ska hunden gå fritt som en gårdvar, även i stan. Det är inte så farligt som det låter. Eftersom hundarna inte har koppel så känner de inte trycket att försvara människan i andra ändan av kopplet. Istället struntar de flesta hundar i mötande folk. Enstaka hundar kan vara lite nyfikna och kommer fram för att titta. Om man struntar i hunden så var det inget roligt och så sticker hunden åt ett annat håll.

En tråkig sak med de lösa hundarna är att de skitar ner lite varstans, inte bara på gräsmattor och i sandlådor.

Folk

Irländare har som regel stora familjer och man bryr sej verkligen om sin familj. Ett bröllop med 200 gäster räknas som litet. Kring jul är det viktigt att man träffar så många i släkten som möjligt. Det blir mycket resande och så måste man ju få en bit mat och en drink. Jul är en farlig tid att ge sej ut på vägarna.

Det finns inga sura irländare, precis som myten säjer. Jo, när det regnar blir folk sura för man är väldigt dåliga på att använda regnkläder. Det är nog bara cyklister som använder regnkläder. Alla regn kommer som överraskningar.

Folk är mycket utåtriktade. Det är lätt att få kontakt och folk bryr sej verkligen om man har problem.

Man är också mycket toleranta mot folk som inte kan uppföra sej. Eller också är man för feg för att säja till. Om någon röker på bussen så händer ingenting.

Irländare är ganska avslappnade och tar det lugnt för det mesta. Det är skönt när man har med myndigheter att göra, pappersexcersisen går mycket smidigare när det inte gör något att man inte har alla papper med sej. "Skriv lite grand på en lapp och underteckna så skickar vi med den..." brukar vara en lösning på problemet. Dock blir man som svensk riktigt frustrerad när man vill ha lite exakthet, t.ex. av hantverkare. Om en hantverkare säjer att han ska komma på kvällen behöver inte det betyda att han kommer mellan 1800 och 2000. Det behöver inte ens betyda att han kommer den dagen eller har med sej alla verktyg som behövs. Och när jobbet väl är gjort så kan det bli snett och vint. Om man påpekar det så tycker de att man är petig: "Det funkar ju!"

Det finns mycket brottslighet. Folk på gatan gillar inte det. Ser de en turist som har plånboken farligt öppen så tar de tag i en och varnar för ficktjuvar. Om man frågar om vägen talar de mycket noga om vilka områden i närheten som man inte ska vistas i.

Det dricks mycket alkohol, främst öl, främst Guinness. Man umgås inte hemma hos varandra utan på pubbarna och då krävs det en öl, eller ett par, eller en hel del.

Men det finns ett stort alkohol-problem på Irland. Många har svårt att hantera det och fastnar i träsket. Vi har träffat några nykterister som berättat om sina öden. De tycker inte alls att Irlands pubkultur är så mycket att hurra för. Problemet är ganska dolt jämfört med Sverige. Vi utlänningar har dock svårt att se problemen.

Det finns en hel del uteliggare. Oftast är det unga människor som blivit utslängda av sin familj. Och har man blivit utslängd av sin familj så har man förlorat ganska mycket av sin identitet.

Allmännytta

Postkontor finns det överallt även om postverket går lika dåligt som i Sverige. Men istället för att lägga ner postkontoren så inrättar man små filialer hos lokala handlare och de bemannas bara deltid. Samarbetet fungerar bra och man har alltid nära till sitt postkontor. Postlådor finns också i stort antal överallt. Dessutom töms de två gånger om dagen.

Det syns väldigt mycket poliser på gatorna. Ofta gör de tråkiga jobb som privata vaktbolag gör i Sverige. De bevakar pengatransporter och rycker ut när inbrottslarm larmar.

Sophämtning kostar ingenting. Men man får hjälpa dem att ställa fram soporna framför huset. Det ser skräpigt ut när det är hämtning och alla hus har ställt ut sina sopor på trottoarerna.


Copyright 2003-2012